Under en digital lunch arrangerad av Green Flyway den 15 april 2026 höll forskaren Jonas Örtegren från Mittuniversitetet ett föredrag om batteriteknikens roll i utvecklingen av elflyg. Fokus låg på en central fråga: är dagens och morgondagens batterier en möjliggörare – eller en begränsning – för elektrifieringen av flyget?
En avgörande utmaning: energitäthet
Kärnan i problematiken handlar om energitäthet. Litiumjonbatterier, som idag är standard, kan lagra ungefär 1 MJ/kg. Detta kan jämföras med flygbränsle som ligger runt 43–44 MJ/kg. Även om eldrivna system har högre verkningsgrad än förbränningsmotorer kvarstår en betydande skillnad.
Detta innebär att batterier väger mycket i förhållande till den energi de lagrar – en kritisk faktor i flyg där varje kilo räknas.
Samtidigt pågår utveckling av elflyg globalt, vilket visar att tekniken trots begränsningarna redan är tillräcklig för vissa tillämpningar, exempelvis kortare sträckor.
Forskningens frontlinje: nya material
Örtegren presenterade forskning från Mittuniversitetet med fokus på att förbättra batteriers prestanda, särskilt genom utveckling av nya anodmaterial.
Kisel – en nyckel till högre kapacitet
Ett centralt spår är att ersätta grafit i batteriers anod med kisel. Kisel kan lagra upp till tio gånger mer litium än grafit, vilket ger potential för betydligt högre energitäthet.
Problemet är att kisel expanderar kraftigt vid laddning och spricker efter upprepade cykler. Forskningen har därför fokuserat på att:
- skapa nanopartiklar av kisel som inte spricker
- utveckla porösa strukturer som absorberar expansionen
Resultaten visar:
- upp till 50 % förbättrad kapacitet med nanopartiklar
- upp till 5 gånger högre kapacitet med poröst kisel
Detta kan på sikt ge batterier som är både lättare och mer energitäta – avgörande för elflyg.
Andra tekniska spår
Utöver litiumjonbatterier diskuterades även:
- Solid-state-batterier – högre energitäthet men tekniskt omogna
- Natriumbatterier – billigare och mer tillgängliga material
- Aluminiumbatterier – teoretiskt hög potential men praktiska begränsningar
- Vätgas – mycket hög energitäthet men stora lagringsutmaningar
- Solenergi – låg effekt i relation till flygets behov
Slutsats: både möjliggörare och flaskhals
Batterier är idag både en möjliggörare och en begränsning. De möjliggör elektrifiering av kortare flygningar men sätter tydliga gränser för räckvidd och lastkapacitet. Forskning inom materialutveckling är avgörande för att flytta dessa gränser framåt.
Frågeställningar och svar från lunchen
Vad händer inom utvecklingen av elektrolyter?
Forskning pågår för att ersätta dagens fluorbaserade elektrolyter med mer miljövänliga alternativ. Samtidigt utvecklas solid-state-lösningar där elektrolyten är fast istället för flytande, vilket kan ge högre energitäthet – men tekniken är fortfarande i ett tidigt skede.
När kan solid-state-batterier bli verklighet?
Flera företag, bland annat inom fordonsindustrin, siktar på kommersialisering runt 2027–2028. Tidsplaner har dock skjutits fram på grund av tekniska utmaningar, särskilt i gränssnitten mellan material där jontransporten ännu inte fungerar optimalt.
Vad menas med “cykler” i batterisammanhang?
En cykel innebär en full laddning och urladdning av batteriet. Antalet cykler avgör batteriets livslängd. Inom forskning testas ofta 100–1000 cykler, medan kommersiella tillämpningar kräver betydligt fler.
Kan nya material förlänga batteriers livslängd?
Ja. Genom att minska sprickbildning i exempelvis kiselanoder kan batterier behålla sin kapacitet längre över många cykler, vilket är avgörande för kostnad och hållbarhet inom elflyg.
Är batterier tillräckligt bra för elflyg idag?
För vissa tillämpningar – ja, särskilt kortare flygningar. Men för större flygplan och längre sträckor är energitätheten fortfarande en begränsning. Därför krävs fortsatt teknikutveckling.
