Från drönare i bakluckan till autonoma insatsresurser – så använder Polismyndigheten drönare

Green Flyway samlade representanter från Räddningstjänsten, Polisen, Länstyrelsen, Region JH och Östersunds kommun för att dela kunskap och erfarenheter kring Drone In a Box. Johan Dahlén från Polismyndigheten Region Syd gav under workshopen en inblick i hur svensk polis använder drönare för att stärka sin operativa förmåga. Utvecklingen har gått snabbt – från drönare som transporteras i patrullbilar till avancerade, fjärrstyrda system placerade i fasta stationer runt städerna.

En av Europas mest omfattande polisverksamheter med drönare

Polismyndigheten har sedan 2018 varit en nationell drönaroperatör. Organisationen har idag över 400 utbildade piloter som flyger mer än 400 olika system – från små drönare på 180 gram till större farkoster som väger över 25 kilo.

Under 2024 genomfördes nästan 23 000 uppdrag motsvarande cirka 18 000 flygtimmar. Enligt Dahlén är det en mycket hög nivå jämfört med andra europeiska polismyndigheter. Sedan verksamheten började mätas systematiskt 2018 har polisen samlat över 60 000 flygtimmar.

– För att bli skicklig måste man träna mycket. Ungefär 40 procent av våra flygtimmar är utbildning och övning, berättade Dahlén.

Drönare används i allt från demonstrationer till brottsbekämpning

Drönarna används vid en rad olika uppdrag:

  • Fotbollsmatcher och demonstrationer
  • Sök efter misstänkta gärningspersoner
  • Övervakning av större folksamlingar
  • Insatser inomhus i byggnader och industrilokaler
  • Sjöövervakning tillsammans med Kustbevakningen
  • Olyckor och räddningsinsatser

En central styrka är de avancerade värmekamerorna som gör det möjligt att upptäcka personer även i mörker eller svår terräng.

Begränsningen med drönare i patrullbilar

Trots framgångarna identifierade polisen ett problem. De traditionella drönarna fanns ofta i patrullbilarnas bakluckor. När ett akut larm inkom behövde först en polispatrull köra till platsen innan drönaren kunde lyfta.

Detta blev särskilt tydligt under våldsvågen 2022–2023, då skjutningar och sprängningar ofta skedde utan förvarning.

– Vi låg alltid efter i tid. När larmet kom in hade vi redan förlorat värdefulla sekunder, förklarade Dahlén.

 

Foto: Polisen

Drone as First Responder

Som svar utvecklade Region Syd konceptet Drone as First Responder (DFR) – på svenska ungefär ”drönare som första insatsresurs”.

Tanken är att drönaren inte längre ska följa med polisen till platsen. Istället ska drönaren vara först på plats och ge polisen information i realtid.

Systemet bygger på särskilda drönarstationer placerade på strategiska tak runt städerna. När ett prioriterat larm kommer in kan operatörer på polisens kamerabevakningscentral skicka upp en drönare inom några sekunder.

Utvecklingen har gått snabbt:

  • Första generationens system kunde ta mellan 2 och 20 minuter att starta.
  • Andra generationen startade på cirka 2 minuter.
  • Den senaste generationen är flygklar på endast 9 sekunder.

Testades under Eurovision Song Contest

Förstudien genomfördes under 2023–2024 och avslutades med ett skarpt test under Eurovision Song Contest i Malmö våren 2024. Inför evenemanget placerades nio drönarstationer ut och över 340 flyguppdrag genomfördes. Resultatet beskrivs som mycket framgångsrikt och blev startpunkten för en bredare utrullning.

Över 12 000 uppdrag med de nya systemen

Sedan införandet har polisen genomfört mer än 12 000 starter och landningar med de fjärrstyrda systemen.

Drönarna används främst vid:

  • Prioritet 1-larm
  • Grova våldsbrott
  • Skjutningar och sprängningar
  • Trafikolyckor
  • Sök efter misstänkta personer

När ett larm kommer kan operatören omedelbart flyga till platsen och skapa en lägesbild innan första patrullen anländer.

Foto: Polisen

Ett helt ekosystem bakom varje flygning

Bakom varje drönaruppdrag finns en omfattande organisation med:

  • Nationell flygledning
  • Regionala flygledningar
  • Instruktörer
  • Säkerhetsansvariga
  • Kamerabevakningscentraler
  • Drönardetektorer
  • Luftövervakningskameror
  • Väderstationer
  • Underhållsorganisation

Polisen beskriver verksamheten som ett mindre flygbolag snarare än en traditionell teknikfunktion.

Framtiden: fler städer och ökad närvaro

I dag används Drone as First Responder i bland annat Malmö och Helsingborg. Under 2025 och 2026 planeras införande i fler svenska städer.

Målet är att ge polisen snabbare lägesbilder, effektivare brottsutredningar och bättre stöd till patruller på marken.

Seminariet visade tydligt att drönare har gått från att vara ett specialverktyg till att bli en integrerad del av svensk polis operativa arbete – och att utvecklingen fortfarande bara är i början.

Text: Green Flyway

Fakta Green Flyway Test Arena

Green Flyway erbjuder möjligheter att testa och utveckla produkter och tekniska lösningar för elflyg och drönare. Punkt-till-punkt-flygningar i gränsöverskridande luftrumskorridor mellan Trondheim – Røros – Östersund med få flygrörelser, glesa strukturer och utmanande arktiskt klimat.

Green Flyway Östersund har sin testbas på Optand flygfält. Här finns testfaciliteter för både drönare och elflyg.

  • Flygfält med få flygrörelser
  • Ett D-område/Geografiskt UAS-område avsett för BVLOS-flygningar, cirka 2 mil långt och med reservlandningsplatser-
  • Laddmöjligheter för elflyg och drönare med förnybar energi
  • UTM-system
  • Testkoordinatorer
  • Specifikutbildad drönarpilot
  • Övernattningsmöjligheter och möjligheter till matservering vissa årstider
  • Konferenslokaler
  • Hangarer

I Östersund i närområdet finns bland annat:

  • Teknikföretaget SAABs EMC-laboratorium
  • Vindtunnel hos Mittuniversitetet
  • 3D-printing hos AIM

Dela inlägget