Drönare är på väg att bli en allt viktigare del av framtidens transportsystem. Men för att drönare ska kunna flyga säkert och effektivt i större skala krävs mer kunskap om en av flygets mest avgörande faktorer: vädret.
Det är utgångspunkten för ett projekt där LFV, med finansiering från Trafikverket, undersöker vilka vädertjänster som behövs för drönaroperatörer.
En av personerna som arbetar med frågan är Linus Dock, prognosmeteorolog vid SMHI, produktägare med ansvar för flygtjänster i Sverige.
– Vi har arbetat mycket med att samla in behov och analysera vilka tjänster som finns tillgängliga i dag och vilka vi skulle kunna använda för drönare i framtiden, berättar Linus.
På plats i Östersund för att lära
När Linus besökte Östersund var syftet att få en närmare bild av den testverksamhet som bedrivs inom drönare och framtidens luftburna transporter i Jämtland Härjedalen.
Besöket gav möjlighet att ta del av erfarenheter från de testflygningar som genomförts genom Green Flyway och se hur långt utvecklingen kommit.
– Jag är här för att lära mig och se hur långt man har kommit med de olika testflygningarna som pågår här i Jämtland Härjedalen. Framför allt vill jag lära mig mer om projektet och vilka lärdomar man har dragit hittills.
Just kombinationen av testverksamhet och utveckling av vädertjänster är viktig. När nya typer av luftfart ska etableras behövs praktiska erfarenheter från verkliga flygningar för att förstå vilka krav som faktiskt ställs på systemen.
Ett område där regleringen ännu saknas
En av de stora utmaningarna är att drönarflyg fortfarande är ett relativt nytt område. Till skillnad från den bemannade luftfarten finns det ännu ingen etablerad reglering som tydligt definierar vilka vädertjänster som ska finnas för drönaroperatörer.
Den väderinformation som i dag är reglerad och anpassad för traditionell flygtrafik är därför inte nödvändigtvis utformad efter drönarnas behov.
– Den stora utmaningen är att det inte finns någon reglering kring drönartjänster i dag. Den reglerade flygvädertjänsten är inte anpassad för drönare, och det finns inte heller något bestämt kring vad som ska finnas tillgängligt för operatörerna.
Projektets uppgift blir därför att identifiera vad som faktiskt är kritiskt för drönare att känna till för att kunna genomföra säkra flygningar.
Många likheter med helikopterflyget
Arbetet har redan gett några tydliga indikationer. När man tittar på vilka väderförhållanden som påverkar drönarflygningen finns flera likheter med den lågflygande bemannade luftfarten.
– Det finns väldigt många likheter med hur lågflygande helikopterresurser opererar i dag. Vi ser många likheter i behoven.
Tre områden sticker särskilt ut: låga moln, isbildning och vind.
För drönaroperatörer som ska använda tekniken för exempelvis samhällsviktiga transporter, inspektioner eller andra professionella uppdrag blir tillförlitlig väderinformation därmed en viktig del av flygsäkerheten.
Data från verkliga drönarflygningar
Projektet går nu in i sitt avslutande skede. En slutrapport ska färdigställas under året och sammanfatta de erfarenheter som samlats in.
Arbetet har också genomförts i samarbete med Lunds universitet och Trafikverkets verksamhet vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed. Där har ytterligare testflygningar genomförts, och projektet har fått tillgång till data från en av de drönare som använts.
– Med det hoppas vi också ha delresultat som vi kan dela med oss av.
Resultaten kan bli viktiga när framtidens drönartjänster ska utvecklas vidare. För även om tekniken snabbt går framåt återstår en central fråga: Hur skapar vi förutsättningar för drönare att flyga säkert när vädret förändras?
Svaret handlar inte bara om själva drönaren. Det handlar också om att bygga den väderinformation, infrastruktur och kunskap som behövs runt omkring den.
Och där kan erfarenheterna från testflygningarna i Jämtland Härjedalen bidra med viktiga pusselbitar.
Text Green Flyway
Fakta Green Flyway Test Arena
Green Flyway erbjuder möjligheter att testa och utveckla produkter och tekniska lösningar för elflyg och drönare. Punkt-till-punkt-flygningar i gränsöverskridande luftrumskorridor mellan Trondheim – Røros – Östersund med få flygrörelser, glesa strukturer och utmanande arktiskt klimat.
Green Flyway Östersund erbjuder testfaciliteter för både drönare och elflyg.
- Flygfält med få flygrörelser
- Ett D-område/Geografiskt UAS-område avsett för BVLOS-flygningar
- Laddmöjligheter för elflyg och drönare med förnybar energi
- UTM-system
- Testkoordinatorer
- Specifikutbildad drönarpilot
- Övernattningsmöjligheter och möjligheter till matservering vissa årstider
- Konferenslokaler
- Hangarer
I Östersund i närområdet finns bland annat:
- Teknikföretaget SAABs EMC-laboratorium
- Vindtunnel hos Mittuniversitetet
- 3D-printing hos AIM
