Hur ska autonoma drönare kunna flyga säkert samtidigt som flygplan, ambulansflyg och helikoptrar använder samma luftrum? Det är frågan som står i centrum när Saab, RISE och Luftfartsverket testar ett nytt system i Östersund. Under flygningen ska en drönare färdas från Åre Östersund Airport, över Frösön och vidare till sjukhuset.
Bakom testerna står ett samverkansprojekt – Testbed Air Mobility. Målet är att utveckla ett säkert och effektivt sätt för olika typer av luftfart att dela luftrummet.
– Vi ska försöka få ihop både autonom drönartrafik med den vanliga flygtrafiken som går. Vi behöver koordinera luftrummet helt enkelt, så att alla kan vara där samtidigt, säger Hanna Miller på RISE.
Regelverk och säkerhet i centrum
Luftfartsverket ansvarar bland annat för luftrum, flygtillstånd och att reglerna följs.
– Vi hjälper till med luftrum och tillstånd att flyga och säkerställer att vi följer alla regelverk i luften, bland annat när det gäller separationen mellan drönare och vanligt flyg, säger Marcus Filip, projektledare för Luftfartsverkets del i Testbed Air Mobility.
En viktig fråga är hur luftrummet ska kunna hållas tillgängligt för exempelvis ambulansflyg utan att drönarflygningar stör annan trafik.
– En stor utmaning är att säkerställa att luftrummet är tillgängligt för de som verkligen behöver det, som ambulansflyg, och att vi har koordinerat med alla parter så att det inte skapar störningar i trafiken, säger Marcus Filip.
I dag kan en drönarflygning innebära att stora delar av luftrummet stängs av. Projektet undersöker därför om mindre, avgränsade sektorer kan användas i stället.
– Därför tittar vi på möjligheter att effektivisera luftrummet och ha mindre sektorer där drönare är avgränsade, synliga och separerade från annan trafik, säger Marcus Filip.
Sektorerna skulle kunna blockeras när annan trafik behöver dem och öppnas för drönare när området är ledigt.
Teknik och uppkoppling
Systemet utvecklas av Saab i samarbete med RISE och Ericsson. Det ska samordna drönaren med annan trafik och säkerställa att den håller rätt kurs och position.
– Det gäller att koordinera allting och få saker att göra det de ska, när de ska göra det. Och sedan är uppkopplingen viktig, så att man vet att allting beter sig som det ska, säger Hanna Miller.
Ericsson testar bland annat 5G-täckningen.
– Ericsson jobbar med 5G-mätning och tittar på täckning och hur man kan säkerställa att drönarna är där de ska vara, säger Marcus Filip.
Ambulanshelikoptern en del av testmiljön
Eftersom ambulanshelikoptern har sin bas i närheten av Lugnvik behöver drönarens flygning kunna hanteras med hänsyn till eventuella ambulansuppdrag.
Per Byenfeldt, utvecklingsstrateg och flygplatschef på Region Jämtland Härjedalen, samordnar flygningen med ambulanshelikoptern.
– Om det blir ett helikopterlarm kan jag hjälpa till att hantera drönaren utifrån de förutsättningar som då gäller, säger Per
Östersund som testmiljö
För Östersund innebär testerna ytterligare ett exempel på hur regionens flygplatsmiljö kan användas för att utveckla framtidens luftfart.
Projektet har pågått i omkring tre år. Tidigare tester har genomförts i mindre skala med manuell backup.
– Det här blir första gången som vi verkligen får belasta systemet. Innan dess har vi flugit nära och haft säkerhet och backup i form av en radiosändare, berättar Hanna Miller.
Testerna i Östersund kompletteras med flygningar på Landvetter och simuleringar från Norrköping. Där kan flygledare prova scenarier där flygplan startar och landar samtidigt som drönaren använder luftrummet.
Östersund är särskilt intressant eftersom flygplats, ambulanshelikopter och autonom drönartrafik möts i samma område.
– Det viktigaste i projektet är att drönaren ska kunna flyga på ett säkert sätt kring flygplan utan att kollidera, speciellt när frekvensen av drönare ökar i framtiden, säger Hanna Miller.
Erfarenheterna ska bidra till ett luftrum där drönare kan användas utan att tränga undan annan flygtrafik.
– Vitsen med projektet är att få ihop luftrummet så att det inte blir krockar någonstans, säger Hanna Miller.
Testbed Air Mobility
- Digital infrastruktur: Skapar system för att integrera obemannad luftfart i det vanliga luftrummet.
- U-space-integrering: Anpassas efter EU:s drönarstrategi för säker identifiering och positionering av drönare.
- Konventionell flygledning: Kopplar samman autonoma flygplatser med LFVs befintliga, traditionella flygledningssystem.
Fakta Green Flyway Test Arena
Green Flyway erbjuder möjligheter att testa och utveckla produkter och tekniska lösningar för elflyg och drönare. Punkt-till-punkt-flygningar i gränsöverskridande luftrumskorridor mellan Trondheim – Røros – Östersund med få flygrörelser, glesa strukturer och utmanande arktiskt klimat.
Green Flyway Östersund erbjuder testfaciliteter för både drönare och elflyg.
- Flygfält med få flygrörelser
- Ett D-område/Geografiskt UAS-område avsett för BVLOS-flygningar
- Laddmöjligheter för elflyg och drönare med förnybar energi
- UTM-system
- Testkoordinatorer
- Specifikutbildad drönarpilot
- Övernattningsmöjligheter och möjligheter till matservering vissa årstider
- Konferenslokaler
- Hangarer
I Östersund i närområdet finns bland annat:
- Teknikföretaget SAABs EMC-laboratorium
- Vindtunnel hos Mittuniversitetet
- 3D-printing hos AIM
